- Tessan -

Inlägget idag tillägnas åt den vackraste mäniskan i världen.
Till den underbarasate mäniskan i världen.
Till den fantastiska person som alltid står vi min sida.
Till den man jag delar mitt liv med.

Prinsen, på riktigt så föll jag pladask första gången jag såg dig.
Andra dagen i gymnasiet klev du in genom dörrarna till aulabyggnaden där jag hängde,
 hjärtat rusade och jag tror nästan jag fick handsvett.
I lite mindre än tre år gick jag och smygkikade, fick skämmas för mina vänner som mer än
gärna ropade mitt namn i matsalen när vi var där sammtidigt och pekade på dig.
Jag slängde mig till och med in i ett grupprum när jag höll på att möta dig och dina
klasskompisar i en korridor - Och hur pinsamt är inte det, du visste ju inte ens vem jag var.

Det jobbigaste av allt var de gånger vi åkte samma buss, jag kommer till och med ihåg att jag grät en gång när
jag hade lånat mammas hellyhansen jacka, en stoooor dunjacka som fick
mig att se ut att ha en överkropp på 250 kilo.

Jackan är egentligen snygg, men då kändes allt fel.

- Jag hade mitt eget ställe, bakom postlådan vid våra skåp, där kunde jag spana på dig, 
utan att någon märkte något.

Åren gick, och av någon märklig anledning började jag tjata om dig till till min kära vän,
som också var vän och klasskamrat till dig,
han gjorde sitt bästa, "vill du ha hans nummer, msn, ska du åka med imorgon?
för jag ska åka med han till skolan"

Jag vägrade, min inställning då var att Prinsen var något för ögat, något att drömma om,
om man chansade, ja då kanske man fick hjärtat krossat, så hade man ingen
Dr McDreamy längre.

Valborg kom, klassfesten hemma hos mina föräldrar kom,
den glömmder jag aldrig,
mamma och pappa var och handlade, klasskompisarna började rulla in 12-13,
mamma och pappa dök upp en liten stund senare med sina matkassar,
MEN vart skulle de ställa varorna, hela kylskåpet var fyllt med alkoholhaltiga drycker.
Vi grillade, festade och lyssnade på musik, sen tog vi bussen in till nyköping.
Vi rockade loss på bussen som om det inte fanns någon annan på den, ska sanningen fram
var den överfull, precis som samtliga deltagare ur vårat gäng.
En allsång bröt ut med blan annat "en busschufför...."
Livet var på top, endorfinet och alkoholen rusade i kroppen, och vi alla var odödliga.

Alla studenter möttes upp på Nico´s skolgård, vi skrev i varandras fiskarmössor
 som vi har här i Nypan, kramades och allmänt firade att snart, SNART var det över.

Om man använder uttrycket "full som en kastrull" så stämmer det nog bra in på
mitt tillstånd, absolut inget jag är stolt över men så var fallet (och tur var väl det)

Efter nån halv-hel timme på samlingsplatsen lyser någon upp hela området,
jag står då med en vän och en bekant (tjejer) som då gick i samma klass som Prinsen,
även de hade dreglat en del under åren.
Jag hörde hur vännen sa "Titta Tea där är Kenny, ska du inte gå fram och hälsa"
Man kan tillägga att denna person var nykter och helt enkelt ute efter att skämma ut mig (på ett roligt sätt).
Den bekanta hejjade på, (fast hon ville nog hellre se mig rådissad)

Och jag hör mig själv, (alkoholen) säga,

- Jo fan jag ska gå fram.

Som jag minns det går jag fram, ställer mig framför prinsen och glor, han tittar på mig,  jag säger:

"Får jag skriva på din mössa?"

Ett oväntat svar bli
"Klart du får"

Och han räcker sig min mössa.

SHIIIIIIT tänker jag, va fan ska jag skriva??

Jag väljer att låtsas skriva i luften och säga "Sexigast på Gripen" och lägger till mitt största och
antagligen inte heller mitt vackraste flin.
Prinsen flinar, jag vet än idag inte om det beror på vad jag sa, hur jag såg ut, om han såg något kul i bakgrunden
eller helt enkelt försökte vara lite trevlig.

Det blev Tyst...

Då smäller jag ur mig min bästa idé i livet.

- Man skulle inte kunna få en puss också?

- Klart du kan.

Var svaret och sen

SMACK.

Det var en enkel puss, lite längre än en standard kanske, men det kändes som mitt liv
spelades upp framför mina ögon, blev jag på nyttfödd`??

När pussen slutade visste inte direkt någon av oss vad som skulle ske, vi såg antagligen rätt handfallna ut
och allmänt pinsamma också för den delen..

Då kan en kille, bekant till mig, Vän till prinsen och sa helt enkelt

"Bättre kan ni!"

Och det gjorde vi, herre jösses, den kyssen glömmer jag aldrig, jag glömmer heller aldrig hur
jag såg mina två tjejkompisar som hoppats på total förnedring stod med hakorna nere vid knäna och tänkte

"Hur fan gick det där till?!?!?"

Vi skildes åt, men inte för lång stund.

Vi i klassen fortsatte härja, vi var nere på vallarna och sprang runt, jag dansade lyckodanser och berättade
för alla jag mötte, att jag hade hånglat med kenny.

Haha, kan man vara mer pinsam??

Ett ljus kom åter och där stod han igen, ett par enkla ord
"Hey Baby"

Så kysstes vi.

Under tiden vi kysstes kom det två poliser, då båda bar med sig en aluminium burk, blev de beslagtagna,
men vi fortsatten, och polisen tog helt enkelt burkarna ur våra händer och hällde ut.

Kyssen slutade och vårat andra möte avslutades med följande mening.

"Måste dra, men möt mig vid rockbaren sen"

Aldrig i livet tänkte jag, detta kan jag leva på resten av mitt liv.

Vi rörde oss upp mot stan, skulle till dåvaranda papparatzi och dansa som galningar.
Det måste varit kallt, för vi var där innan det öppnade, mina vänner ställde sig i kö,
men jag, ja jag kunde ju inte så still den halvtimmen som var kvar.

Mötte upp en annan vän, hon tyckte vi skulle till rockbaren,
vi gick in, och någonstans innanför entren gick det upp ett ljus, HAN var ju HÄR, jag ville inte träffa
honom mer denna kväll, JAG MÅSTE UT!

Rockbaren var fullare än fullast, och ända sättet att ta sig ut var att gå varvet runt, den baren är
uppbyggd likt ett litet stadium med bar i mitten och gång runt om.
När jag nästan är ute får jag syn på honom, jag gömmer mig,
gör mig liten, jag skulle kunna lyckas, och jag KOM ut helt obemärkt!

Trodde jag ja, han hade egna spejjare som hade sett mig,
så fort jag var ute, var han hack i häl.

Vi sade ingeting, vad skulle vi säga, vi visste ingeting om varandra, eller han¨
visste i alla fall INGENTING om mig.

Så vi gick tillbaka till det vi gjorde tidigare. Kysstes.

Papparatzi öppnade, och på något vänster lyckades vi tränga oss så vi var inne bland de första.

"Vi ska dansa!!" Sa jag och drog ner han för trappen mot dansgolvet.
Och som vi dansa, som galningar hela kvällen, eminem´s "shake that ass for me" och Shakiras "hip´s don´t lie"  är än idag låtar som får mitt hjärta att slå lite snabbare, och kinderna bli rosiga för att jag skäms en smula,
haha vi var kungar, John Travolta och Olivia Newton John, vi ägde.

Hade jag sett ett klipp från endast ett par sekunder från vår dans hade jag nog
gått i excil, bytt identitet eller flyttat långt bort.

Men det var en av de roligaste kvällarna i mitt liv.

Vi bestämmde oss för att prata.

Jag frågade:

- Går du ut ofta?

Till svar fick jag:

- Nej det har brunnit i hallen så jag kommer inte ut så mycket.

Jag visste inte om det var ett skämt eller om han på riktigt mena att han inte kunde komma ut
för att det inte längre fanns någon dörr...

Det blev tyst.

Jag råkade börja prata om mina råttor jag nyligen köpt, om hur de båda var på smällen vid
köpet och att jag nu hade 20 råttor hemma, så om han ville ha en var det bara att säga till.

Det blev ännu tystare.

Vi gick och dansa.

I efterhand har jag fått veta att vad Prinsen menade med "hallen" var en super stor ladugård som brunnit ner och han nu höll på att bygga upp på sin lediga tid, men han
ville inte använda ordet ladugård, då det hade låtit lite "bondigt"

Vi delade på oss, jag åkte hem till mig, och han till sitt.

Det tog ett par dagar, sen började en sms kontakt, som blev till ett samtal, som blev till en date.

En date blev till fler, och 18 dagar efter vi första gången träffades, frågade Kenny chans, och det fanns inga tvivel,

Jag sa JA!

Nästa helg är det 4 år sedan vi träffades, 4 år sedan jag träffade
 min själsfrände, min älskade prins, blivande man och pappa till våra barn.

 Trots att allt detta ligger mer än långt fram i tiden, så vet jag,
att vi kommer finnas för varandra, tills döden skiljer oss åt.

Det känns som vi hunnit med en hel del tillsammans under dessa år,

Vi har en bra grund att stå på.

Vi spenderar extremt mycket tid med varandra, men ändå
har jag aldrig tråkigt.

Kenny Ahlström,

Fantastiska mäniska.

Jag ser upp till dig, beundrar dig.

Du får min värld att snurra och fjärilarna i magen att vakna till liv.

Jag vill leva och dela hela mitt liv med dig.

Kenny Ahlström

-  Jag älskar dig ♥